Naturprojektet Långe Jan "Naturen i främsta rummet"

Naturen i främsta rummet när Ekerum byggde om.

När Ekerums Resort på Öland beslutade att bygga om en av sina 18-hålsbanor, den som kallas Långa Jan, kontaktade man Länsstyrelsen i Kalmar län för att säkerställa att allt gjordes på ett korrekt sätt. Det blev starten för ett stort miljöprojekt som skulle återställa de traditionella torrängarna på Öland och rädda flera utrotningshotade insekter och växter.
26 000 m3 matjord grävdes bort och flyttades.
8 000 m3 sand flyttades och 6 lastbilar med sandiga jordtorvor med sandmarksvegetation från Gårdby sandhes flyttades till Ekerum och lades runt bunkrar och på kullar.
2- 3 hektar såddes in med frön av torrängsväxter som tex väddklint, liten blåklocka, blåmonkar, åkervädd, getväppling, blåeld, backnejlika, solvända och backtimjan.
3700 pluggplantor palnterades av arter som backtimjan, bockrot och liten blåklocka.
11 hektar sandmark återskapades där alla dessa torrängsväxter gavs förutsättningar för att föröka sig.

BlåmonkBlåmonk

BockrotBockrot

 

Resultatet blev en bana som redan första året nominerades till priset som Sveriges bästa golfbana 2015 samt blev nominerad till världens mest miljövänliga golfanläggning 2016. Kostnaderna för miljösatsningen, cirka 10 miljoner kronor, varav Länsstyrelsen stod för 3,5 miljoner genom Landsbygdsprogrammet där en stor del av pengarna kommer från EU.
Landsbygdsprogrammet är en fond där Sverige och EU står för hälften av insatsen var. Pengarna som Ekerum tilldelades från Landsbygdsprogrammet var öronmärkta för att användas till att återställa de sandmarker som Öland är känt för. Pengar ur fonden går annars ofta till lantbruk i form av gårdsstöd, miljöersättningar och dylikt.

– Vikten av sandmarker har inte varit så mycket uppmärksammade, men de senaste tjugo åren har vi lärt oss att här finns en allvarligt hotad flora och fauna, säger Jonas Hedin, som är doktor i zoologisk ekologi och koordinator för Åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsen i Kalmar län.

flygbild föreFlygbild före ombyggnationen

flygbild efterFlygbild efter ombyggnationen

 

Artrikast i landet

För att man ska förstå varför de öppna sandmarkerna är så viktiga vill Jonas Hedin att man ska se längre tillbaka i historien.

– När människan inte satte sin prägel på naturen på samma sätt som i dag var det vanligt med bränder och översvämningar och det fanns mycket betande djur som rörde sig fritt i landskapet. Det gjorde att sandmarkerna hölls öppna på ett naturligt sätt. Moderna tiders jord- och skogsbruk och en organiserad djurhållning har gjort att de växter, svampar och insekter som utvecklats här under miljoner år har trängts undan, berättar han.

Västra Ölands sandfält har varit ett av de artrikaste sandområdena i landet och vetenskapliga artiklar från början av 1900-talet omnämner flera av de arter som nu för en tynande tillvaro här.


Pinehurst-inspirerade

Ekerumsprojektet föddes lite av en tillfällighet 2014. Representanter för Ekerum och länsstyrelsen diskuterade vad som skulle hända med ekskogarna när Långe Jan skulle byggas om och då kom även sandmarkerna på tal. Klubben och länsstyrelsen var snabbt överens om att alla skulle ha nytta och glädje av att sandmarkerna öppnades.

– Vi hade lite olika utgångspunkter från början. Vi på länsstyrelsen fokuserade på att återställa landskapet och rädda utrotningshotade arter, medan klubben såg framför sin en bana som liknade den amerikanska golfbanan Pinehurst i North Carolina.

pinehurst-no2-18th-teePinehurs no 2

hole1dPinehurs no 2

Förändringar på en golfbana kan ofta kräva tillstånd från länsstyrelserna, till exempel om banan ligger i ett naturskyddat område eller om vattenuttag är reglerat, men i Ekerums fall var inga sådana frågor aktuella – förutsatt att man inte ville göra ingrepp i ekskogarna.

Av de arter av växter och djur som var hotade fanns några insekter där en räddningsinsats var mest akut.

– Bland annat en del bin. De är väldigt betydelsefulla pollinatörer och deras arbete gynnar hela ekosystemet. Pollinering är extremt viktig för människans överlevnad. 70 procent av det som säljs i matbutikerna är beroende av pollinering, säger Jonas Hedin.

 

Ny bevattning

Ett krav som länsstyrelsen ställde för Ekerums ombyggnad var att bevattningssystemet byttes ut.

– Tidigare hade man ett bevattningssystem som spred vattnet 360 grader, nu har man ett system som bara vattnar fairway. Det innebär att man inte sprider vatten över sandmarkerna.

Det blev ett stort ombyggnadsprojekt till slut där länsstyrelsen hade en arbetsledare på plats på heltid, som bekostades med pengarna från fonden.

Förändringarna på banan är klart märkbara för spelarna. Ruffarna som tidigare var kraftigt övergödda och innehöll en och en halv meter höga åkertistlar består nu av en fin torrängsflora med olika sorters fibblor och väddklint.
Väddklint Väddklint

– 18:e hålet, som är Ekerums paradhål, var som en strålande färgpalett i somras tack vare växterna som vi dels planterade ut, dels recyklade från en sandmarkrenovering vi samtidigt gjorde på östra Öland, säger Jonas Hedin.

9. Ekerum hole 18 beforeHål 18 innan ombyggnationen

LJ 18 sep 16Hål 18 efter ombyggnationen

Reaktionerna som Jonas Hedin och hans kolleger fått från spelarna är positiva. Det enda problemet som uppstod var att en del sten kom i dagen vid arbetena och det kostade en del resurser att få bort.

– Många spelare var irriterade när banan öppnade i april, men efter att stenen plockades bort och blomningen kom igång har vi mest fått positiva reaktioner.

 

Skötselplan

Efter ombyggnaden ska den nya banan förvaltas på bästa sätt. För Ekerum blev det en besparing genom att en del ytor inte längre behöver klippas. Samtidigt är det inte gratis att underhålla den biologiska mångfalden. Nya arbetsmoment som kommer till är slåtter och bränning.
Ängsytorna som gränsar till fairways måste tas omhand på lite olika sätt. En del behöver till exempel slås en eller två gånger om året och då är det viktigt att man forslar bort det man har slagit så att ytorna magras ut och det blir utrymme till de nya växterna. Det innebär i sin tur att de blir tillgängliga för insekter, främst bin, säger Jonas Hedin.

 

300 arter av bin

I Sverige finns det cirka 300 olika arter bin, varav tio procent är så kallat sociala och lever i större samhällen. Till dem hör honungsbiet och våra 30 olika sorters humlor. De övriga kallas för solitära, där varje hona ett antal bohålor i sand eller döda träd där hon lägger ägg som så småningom ger larver som måste matas med pollen. Det ger upphov till en omfattande pollinering av växterna. Speciellt för de här solitära arterna är att de bara tar pollen från en växt, som rotfibbla eller åkervädd.
RotfibblaRotfibbla

ÅkerväddÅkervädd

– Om ett bi då bara lever på pollen från en växt som är på väg att försvinna får det svåra konsekvenser.

De första effekterna börjar redan synas

Sandmarkerna som såddes och planterades med pluggplantor har utvecklats mycket positivt. Områdets insektsfauna är ännu inte inventerad efter restaureringsåtgärden men på flera håll har rödlistade insekter setts födosöka ute på de tillskapade torrängarna.  Under sommaren har t ex Rödlistade bin som Stortapetserarbiet setts födosöka på väddklint på torrängen på hål 18. På de sandmarker som inte såddes eller planterades har  utvecklingen av floran inte gått lika fort, vilket var helt förväntat.  En backsvalekoloni har etablerat sig i jordhögen nere vid maskinhallarna.

StortapeterarbiStortapetserarbiet
BacksvalaBacksvala